Bygg en trädgårdskompost – DIY

Varje trädgård borde ha minst en kompost! Att tillverka egen kompostmylla är ett miljövänligt och hållbart sätt att ta hand om överblivet växtmaterial, som potatisskal, fallfrukt och löv. Lönen för mödan blir fin jordförbättring som älskas av maskar och mikroliv. Här är en byggbeskrivning för att bygga en egen kompost, så på med snickarbyxorna och börja bygg!

Så här bygger du en egen trädgårdskompost i din trädgård

Denna trädgårdskompost har två fack för att man enkelt ska kunna fylla, och tömma, ett fack i taget. Medan innehållet i ena facket bryts ner till fin mylla kan man börja fylla det andra. Med denna beskrivning får man en kompost som är drygt två meter bred och en meter djup. Har man behov av en ännu större kompost eller fler fack kan samma beskrivning användas men måtten justeras efter de egna önskemålen. Denna kompost är byggd i obehandlat virke men kan även byggas med impregnerat virke.

För att bygga denna trädgårdskompost behövs:

Ytterpanel 22 mm x 70 mm (totalt 85 meter)
Trallskruv 4,2 mm x 42 mm
Trallskruv 4,2 mm x 57 mm
Såg (en kap- och gersåg underlättar)
Skruvdragare
Tumstock
Vinkelhake
Tvingar
Gångjärn (Valfritt)
Hasp (Valfritt)
Färg eller träolja vid användning av obehandlat trä

Kaplista

14 st 100 cm
45 st 110 cm
9 st 220 cm

Gör så här när du bygger komposten:

Konstruktionen är byggd av fem likadana delar som sätts samman med ett bredare bakstycke. Börja med att såga till alla delar enligt kaplistan. För att bygga sido- och frontsektionerna läggs två st 100 cm – bitar parallellt på en plan yta. Kontrollera med vinkelhake så att brädorna monteras vinkelrätt. Därefter skruvas nio st brädor med måttet 110 cm fast för att skapa en sektion. Lämna ett mellanrum på ett par cm mellan varje bräda. För att förenkla så att mellanrummet blir lika stort mellan varje bräda kan en kloss eller bit av ströläkt användas som läggs mellan brädorna när man skruvar.

Mät ut så att alla delar ligger med jämna avstånd, börja med brädorna längst ut för att bilda en ram och fyll sedan på med resten. Varje bräda skruvas en bit in, för att få rätt avstånd sätts en bräda på högkant fast med tvingar som får markera avståndet. På samma sätt byggs fyra likadana sektioner ihop.

Den femte sektionen, som kommer bli mittsektionen, byggs likadant som ovan men ytterligare en bräda sätts fast längsgående för att kunna fästas samman med två frontsektioner, enligt bild.

Den bakre sektionen byggs på samma sätt som de mindre sektionerna men blir ”dubbel” och byggs ihop genom att fästa de nio långa brädorna (220 cm) på två 100 cm brädor.

Dags att måla/ olja komposten

Har man valt att bygga komposten i obehandlat trä behöver den förses med något slags träskydd för att stå emot fukt bättre. Träolja eller slamfärg är bra alternativ. För att enkelt komma åt överallt med färg eller olja penslar man lättast på detta i flera lager innan slutmonteringen av komposten. Det skadar inte att stryka ett sista lager även efter montering eftersom nya skruvhål och eventuella skav har tillkommit.

Slutlig montering

Slutligen sätts alla delar samman med skruvar. Börja med att fästa samman den långa baksektionen med de två yttre sektionerna. Till detta används de längre trallskruvarna. Fortsätt sedan med mittsektionen. Mät noggrant så den hamnar i mitten innan den skrivas fat i bakstycket.

Vid montering av de främre sektionerna kan man välja att sätta gångjärn för att underlätta öppnandet av komposten vid tömning eller omrörning. Väljer man att bygga utan gångjärn får man montera ner framstycket genom att ta bort skruvarna de gånger man vill öppna upp komposten. Väljer man att sätta gångjärn monteras dessa på vardera framstycke. För att låsa framstyckena kan man sedan montera en hasp eller liknande som håller ihop dem med kompostens mittsektion. Tänk på att välja gångjärn och hasp som inte rostar. Ställ gärna komposten på plattor eller stenar för att skydda träet från markfukt.

Dags för projektets höjdpunkt – fylla komposten!

När komposten är på plats och färdigmonterad är det dags att börja kompostera. Bottna ena kompostfacket med lite pinnar eller flis och därefter är det fritt fram att fylla på med exempelvis fallfrukt, löv, ogräs, gräs, köksavfall som inte varit tillagat – så som potatisskal, äppelskrutt och blast mm. Tillagade matrester i en kallkompost drar lätt till sig råttor och passar därför bäst i en varmkompost.

Rör om med jämna mellanrum allt eftersom materialet bryts ner, för att påskynda komposteringen. Se också till att vattna komposten vid torra perioder så att fukten bibehålls i växtmaterialet. Efter att ena kompostfacket är fyllt tar det cirka ett år innan materialet brutits ner till fin kompostmylla. Under tiden kan man börja fylla det andra facket.

Lycka till!

GÄSTBLOGGARE: JENNY LÖFSTRÖM

Jenny bor med man och två barn, hund, katt och höns på landet utanför Kalmar (odlingszon 2-3). Hon odlar en stor del av familjens grönsaker, bär och frukter under sommarhalvåret. Hon gillar att kombinera grönsaker och blommor i odlingen och har som mål att ersätta mycket av trädgårdens gräsytor med blommor, buskar, träd och trädgårdsland.

Familjen bor i en gammal skola från början av 1900-talet och köksträdgården ligger idag på samma plats som den låg när det var småskola där. Hon odlar gärna växter som drar till sig pollinatörer och gillar att ta sig an små byggprojekt i trädgården.

Jenny har ett nystartat Instagramkonto som heter karlsboskola om ni vill se mer av hennes trädgård och hem.

Fler lästips från Gardenize