Att göra egen jord
På senare år har vi helt övergått till att inte köpa jord alls. Istället fugerar våra krukor- och lådodlingar om komposter samtidigt som vi odlar i dem. Resultatet av den här direktkomposteringen är en jord som är full av mikroliv och näring, en jord som dessutom håller vatten bra.
Gör egen jord till krukor och odlingslådor
Det började för flera år sedan. Vi har ingen bil och det var ett ständigt pyssel att om vårarna få hem tillräckligt med jord och stallgödsel till alla odlingsprojekt. Jag har alltid sparat fjolårets krukjord, förr blandade jag upp det med nyköpt jord och stallgödsel. När jag sedan rensade under säsongen så myllade jag ner växtdelarna (utan rötter och fröställningar) direkt i kruk- och lådjorden. Det gjorde jag istället för att ha en kompost, eftersom en kompost inte fick plats på vår lilla odlingsyta.
Det där utvecklades mer och mer och på senare år har vi helt övergått till att inte köpa jord alls. Istället kan man säga att våra krukor- och lådodlingar fungerar som komposter samtidigt som vi odlar i dem. Resultatet av den här direktkomposteringen är en jord som är full av mikroliv och näring, en jord som dessutom håller vatten bra.
Efter ett år har bladrenset i botten blivit till jord.
Gör såhär kommer du igång med att göra egen jord:
1. Spara jorden från gamla krukor där tillexempel sommarblommor eller tomat odlats. Lägg jorden i en säck. Jorden är bra att ha till hands när du ska plantera i en ny kruka.
2. Spara kvistar, bladens med mera så att du har ett litet lager när det är dags att plantera i en ny kruka eller låda. Du kan också till exempel samla gräsklipp till exempel i en park.
Nässlor till täckodling. Rötter och fröställningar sparas.
3. När du ska plantera i en ny kruka eller låda så lägger du först ett lager med kvistar i botten. Dessa ska vara nerklippta till en till två decimeters längd, ovan på det ett lager med bladrens, också det nedklipp i en till två decimeters längd. Varva sedan med halvkomposterat material, kanske från komposten om man har någon, eller från en säck med sparat bladrens från förra säsongen. Liksom i en kompost är det bra att använda både torrt, brunt material och levande, grönt material. Du kan också lägga på ett lager med gräsklipp, samt eventuellt stallgödsel, som är testad och funnen fri från pyralider.
4. Överst lägger du jord från förra året. I denna jord sår eller planterar du sedan.
Bottenlagret i en kruka
5. Ovan på jorden lägger du ett tunt lager med näringsrika grödor som gräsklipp, nässlor eller kirskålsblad (var noga med att fröställningar och rötter inte följer med). Förutom att ge näring så skyddar täckmaterialet jorden så att den inte torkar ut lika fort som om jorden vore bar.
6. I krukor där det växer perenner lägger du kontinuerligt på nya lager med gröngödsling. På så sätt håller du jorden levande och fyller på både med näring och gynnar mikrolivet i jorden.
7. Diverse ogräs funkar utmärkt som täckmaterial, men var som sagt noga med att inte fröställningar och rötter följer med. Klipp av och lägg rötter och fröställningar i en säck som du knyter ihop. Nästa år är detta material ett utmärkt ensilage som med fördel kan användas i krukorna.
Gräsklipp är en suverän bas när man gör egen jord och tillför näring till krukorna
På hösten täcks jorden med löv som minskar näringsläckage och skyddar växten i krukan mot vinterkylan en smula
8. På hösten täcker du jorden med löv. Under vintern skyddar löven jorden så att näringen inte försvinner bort med regn- eller smältvatten.
9. Efter ett år kommer minikomposten i botten av krukan att vara jord. Antagligen är en del kvistar inte helt nedbrutna ännu, men det gör ingenting. Nedbrytningsprocessen fortskrider. Använd denna jord när du ska plantera i nya krukor och lådor. Eller så behåller du jorden i krukan eller låda och fortsätter att odla i den. Täckodla dock regelbundet med gräsklipp med mera. Du kan också mylla ner lite större växtdelar i jorden.
Olika exempel av material att ha i krukkomposten och som täckmaterial när du gör din egen jord
- Kvistar – bryts ner långsamt, vilket gör att jorden i krukan är rikt på mikroliv under en lång tid.
- Diverse blandrens – rikt på näring och förmultnar fort så att näring frigörs
- Löv – är inte näringsrikt men bra för mikrolivet i jorden och skapar en härlig lövmull som ger en fin struktur till jorden
- Gräsklipp – näringsrikt, särskilt på kväve, gräsklipp hjälper också till att kicka igång komposteringsprocessen
- Kirskål – rikt på näring, använd enbart bladen, inte fröställningar och rötter
- Maskros – rikt på näring, använd enbart bladen, inte fröställningar och rötter
- Vallört – rikt på näring, framförallt fosfor som gynnar rotbildning, blom – och fruktsättning. Vallörten innehåller även till exempel magnesium. Vallörten innehåller mer magnesium efter blomningen. Magnesium ger den gröna färgen i klorofyllet och är viktig i fotosyntesen.
- Älgört – är även den rik på fosfor
- Åkerfräken – kisel som stärker växtens cellväggar. (klipp i små små bitar, ta bort rötterna) Kisel ger också växterna en större motståndskraft mot svampsjukdomar.
- Nässlor – mycket rikt på kväve och annat, som kisel och många viktiga spårämnen. Mest kväve innehåller nässlorna på våren
Täckodling med nässlor
Täckodling med kirskål
Annat att berika jorden med
- Vedaska – har du öppen spis kan du använda askan som gödning, den är rik på kalium och kalcium. Kalium gynnar frukt- och blomsättning, stärker växternas cellväggar och hjälper växtens vattenbalans. Kalcium hjälper växten med näringstransporten. Vedaska kan dock innehålla kadmium.
- Äggskal – är rik på kalcium, som förbättrar transporten av näring i växten. Äggskal tar lång tid att bryta ner, men om du mixar renagjorda äggskal i en mixer så blir det ett pulver som bryts ner lite snabbare än om du bara lägger på krossade äggskalsbitar. Jord med lågt pH-värde bryter ner äggskalen bäst. Tips på hur du gör!
- Biokol – biokol lagrar både näring och vatten, att ha det i jorden är som att ladda jorden med ett extra batteri. Istället för att näring som inte tas upp av växten urlakas så lagras den som sagt i biokolen. Använd 1 deciliter biokol per liter jord.
GÄSTSKRIBENT: Ulrika Flodin Furås
Ulrika Flodin Furås är trädgårdsjournalist, författare, fotograf och stadsodlare. Hon är chefredaktör för tidningen Koloniträdgården, auktoriserad guide och arbetar praktiskt med trädgård i museieträdgårdarna vid Vasamuseet och Naturhistoriska Riksmuseet. Hemma på balkongen och uteplatsen trängs grödorna, Ulrika gillar att odla ytsmart och att bjuda in naturen, som humlor och bin – och hon vill gärna inspirera andra till att också skapa gröna oaser.
GARDENIZE TRÄDGÅRDSAPP
En odlarkompis med gröna fingrar och fotografiskt minne.
Gardenize är en app för trädgård och odling som hjälper dig att överblicka, förstå och utveckla din trädgård och dina odlingar.
Ordning och reda gör det enklare att lyckas och Gardenize strukturerar all information och gör den sökbar. Du får dessutom tips och inspiration av andra Gardenizers över hela världen.
Gardenize är gratis att använda. Du kan ladda appen från App Store eller Google Play, eller skapa ett konto direkt i webbappen i din webbläsare.
Lär känna Gardenize bättre här.
Fler lästips från Gardenize
Bilder som publiceras på Gardenize hemsida tillhör Gardenize AB och får inte användas utan tillstånd.