Advent i norr
Med ett väder lika ostabilt som april, och med ett kompakt mörker där natt knappt blir dag, är november ingen stor trädgårdsmånad här hos mig i Optand, strax utanför Östersund. I år var inledningen ovanligt mild med flera plusgrader på dagarna och ovanligt lite nattfrost. Men en mild senhöst har sina fördelar. Sällan har väl gården varit så välstädad inför vintern och så många småprojekt blivit avslutade innan snön kom. Nu får kung Bore härja bäst han vill!
Sent ska syndaren vakna sägs det och om kvällen får den late brått…
Potatisen kom upp i grevens tid
Den här sommaren erbjöd inga optimala förutsättningar för potatisodling. En kall och torr försommar följdes av en lika torr sommar. Några enstaka regnskurar ger liksom inte knölarna någon kraft att växa. Och som en tragisk avslutning kom den värsta hagelskuren jag kan påminna mig fredagen den trettonde augusti. Den blast som inte slogs i spillror frös i stället ner och kvar blev bara några bruna slamsor. Där och då gav jag upp om egenodlad potatis för i år.
Trots detta deprimerande läge så har jag ända våndats över de stackarna som legat kvar i backen. Jag har prioriterat annat men det har ändå gnagt i mig. Pärerna ska liksom upp. Och plötsligt bara händer det! Visst, jag har plockat potatis i nysnö tidigare men aldrig så här sent. På självaste allhelgonaafton kom de upp ur jorden. En varm höst har sina fördelar. Dessutom blev jag faktiskt riktigt positivt överraskad. Skörden blev långt större än jag förväntat mig så nu har vi så det räcker både till matbord och utsäde.
Glömskans gåva
Emellanåt får en disträ trädgårdsmänniska som jag rejäla överraskningar. Nu när skåpet i tvättstugan rotades igenom i jakt på ett eller annat vintertillbehör så hittade jag i stället en två liters plastlåda med okänt innehåll. En smygtitt under locket avslöjade något riktigt trevligt. Någon gång i somras grävde jag tydligen upp några liljelökar som gick i spillror. Efter någon månad inomhus i mörker och rumsvärme har lökfjällen nu skrumpnat lite men i gengäld sitter det fullt av små lökbebisar på dem. Vilket fynd!
Nu får de ligga kvar i skåpet, i tryggt förvar tills de kan planteras ut till våren. Om några år har jag troligen ett nytt stort bestånd av krolliljor i full blom. Undrar just i vilken färg bara. Törs man hoppas på den mörkröda sorten ’Norrland’?
Avlövat och avslöjat
Nu när alla träd och buskar fällt sina löv framträder alla trädgårdens strukturer på ett helt fantastiskt sätt. Jag studerar gärna hur familjens aktiviteter lämnar spår i nysnön. Den ger otroligt bra information om hur vi faktiskt nyttjar tomten. Man ser var vi trampar upp stigar och vilka delar som vi sällan besöker. Då är det förstås lämpligt att ta sig en funderare på om något ska förändras eller förstärkas, var trampstenarna ska läggas och vilka områden som kan nyttjas bättre. Kanske villhöver jag en ny plantering just där!
Sällskap i trädgården
Nysnön avslöjar också att vi inte är ensamma på ”vår” plätt på jorden. Jag ser ofta hur rådjuren trampat omkring på gården till synes helt planlöst. En snabb koll i köksträdgården visar utan tvekan vad de är ute efter, de har låtit sig väl smaka av den övergivna grönkålen. Haren och skatorna bor här året om. Ännu har inte haren gjort så stor skada men vi får väl se vilket träd han väljer att sätta tänderna i denna vinter. Att se ekorrarna leka tafatt utanför fönstren är rena underhållningen. Piff och Puff finns helt klart på riktigt! Småfåglarna pickar på fönsterrutan om vi bommat att fylla på deras solrosfrukost. Att jobba hemifrån har sin tjusning, sittandes på kontoret i stan missar man ju helt detta skådespel.
Riktig vinter med snö och kyla
Nu när vi går in i advent så har vädret äntligen stabiliserat sig. Vi har fått några enstaka centimeter snö och temperaturen håller sig en bra bit under nollan. Till och med hönsen har förlikat sig med tanken på vinter och har börjat värpa igen efter höstens ruggning. Varje år förvånar det mig när de sätter i gång lagom till advent, trots vintermörkret och kylan.
Trädgårdsbestyren har nu pausats till förmån för alla julförberedelser och trädgårdssjälen får sig en välbehövlig timeout. Ärligt talat så har jag nog överdoserat trädgård och växter i år igen. Vem behöver egentligen SPA när det finns spade? Men nu är det nog dags att ställa undan spaden ett tag och i stället bänka sig i fåtöljen framför brasan med knät fullt av böcker och frölistor. Jag letar fortfarande traditionsenligt efter årets bästa trädgårdsbok, min egen julklapp till mig själv! Än är det inte för sent att beställa.
Adventstider och julens alla blommor
Jag är knappast ensam om att älska alla underbart doftande julgrupper. Hyacinter och grandoft hör liksom julen till, minst lika mycket som doften av lussekatter, pepparkakor och glögg. Att komponera ihop stora generösa korgar och skålar med blommor och pynt är bland det roligaste och juligaste pyssel som finns. Jag har ännu inte gjort mina egna uppsättningar men på första advent ordnade jag och några vänner en liten julmarknad här i gårdens butiksbod. Där sålde jag årets första små julkrukor med löftesrikt knoppiga hyacinter. Så roliga att skapa och så uppskattade!
Självklart försöker jag som vanligt att återbruka sådant jag redan har i gömmorna och tar gärna både inspiration och material från naturen. Den här gången plockade jag bland annat fram betongkrukor med lite ruff attityd och kombinerade med grön mossa från skogsskiftet och självklart hyacinter. Deras färger styrde sedan valet av pynt, allt från traditionsenliga röda kulor och flugsvampar till mer moderna toner i silver och guld.
Rönnen bär inte sina börda två gånger
…sa alltid min farfar. Med det menade han att en höst med mycket rönnbär ger en snöfattig vinter. Rätt eller fel, därom tvistar de lärde. Vi får väl se om han hade rätt. I år har det varit extremt mycket rönnbär här och de flesta sitter ännu kvar trots att sidensvansar och trast gjort sitt bästa för att ändra på den saken. Vacker är det i alla fall, juligt röda bär mot den krispigt vita snön.
Med den bilden skickar jag en stor och varm julhälsning till er alla. Har det så gott i advent och jag hoppas att tomten kommer till er med säcken full av tunga fina trädgårdsböcker!
God jul till er alla // Åsa
Gästbloggare: Åsa Kristensson
Åsa Kristensson bor med sin man och fyra döttrar på en gård i Optand, strax utanför Östersund (zon 6-7). Hennes intresse för vackra växter väcktes tidigt och har utvecklats från ren prydnadsodling till en blandning av skådebröd och grönsaker. Är en växtsamlare och utforskare som gillar att prova nya växter och metoder. Åsa bygger sin fjärde trädgård utifrån nya förutsättningar och tidigare erfarenheter. Testar gärna vedartade växter med god proveniens.
Hon driver också under sommarsäsongen, en liten plantskola med tillhörande gårdsbutik. Åsa frösår, delar och sticklingsförökar själv upp alla växter till butiken, för att kunna erbjuda ett sortiment som hon vet fungerar i vårt klimat.
Älskar: Pimpineller (Sanguisorba), Rutor (Thalictrum), Stormhattar (Aconitum)
Skulle aldrig: plantera begonior som utfyllnad i rabatterna eller låta cyklarna flytta in i växthuset under vintern.
GARDENIZE TRÄDGÅRDSAPP
En odlarkompis med gröna fingrar och fotografiskt minne
Gardenize är en app för trädgård och odling som hjälper dig att överblicka, förstå och utveckla din trädgård och dina odlingar.
Ordning och reda gör det enklare att lyckas och Gardenize strukturerar all information och gör den sökbar. Du får dessutom tips och inspiration av andra Gardenizers över hela världen.
Du kan ladda ner Gardenize från App Store eller Google Play, eller skapa ett konto direkt i vår webb app i din webbläsare.
Lär känna Gardenize bättre här.
Fler lästips från Gardenize
Bilder som publiceras på Gardenize hemsida tillhör Gardenize AB och får inte användas utan tillstånd.